Hela mitt 2009 var helt fantastiskt, det kan man väl säga att mitt 2010 också var?! Vi hade en rejäl dipp hösten-10, men när jag ser tillbaka på det tänker jag på det som en lärorik tid, som gjorde oss starkare.

Januari:
Vi packar svärföräldrarnas bil överfull och beger oss mot sälen! Första gången på 16 år jag åkte skidor!

Jag i en fullpackad bil, spänd inför kommande semester.


Ni ser ju vilken stjärna jag är i backen?!

Februari/Mars:
Jag och Niclas letar febrilt lägenhet. Vi vill ju bli sambos och köpa en lägenhet tillsammans! Jag var ganska så duktig på att träna i början på året med, för den 9/3 har jag tydligen gått på crossen i 12 minuter. Något jag tyckte var viktigt att notera i agendan!
Här budar vi också på en så OTROLIGT fin lägenhet! Men vi vinner inte budgivningen och det mådde jag verkligen riktigt dåligt över ett bra tag framöver.

26/3 föder Petra fram världens vackraste och mest underbara lilla Charlie!


April:

Pappa, jag, Sandra och Elina på hemmaplans-spelning för The playtones!

Denna månaden händer det mycket. Vi går på 25-års fest och 13 dagar senare plussas det på den berömda lilla stickan!
Påväg ut till min kusins ett-års kalas, får mamma reda på att kommer bli mormor. Tur att det var jag som körde!

Maj:
Vi har vårt första UL för att ta reda på hur långt gången jag är. 19/5 är det v.6+6. Ett litet litet embryo!
4 dagar efter det får Niclas föräldrar ett litet vykort från en liten krabat, som har det 37 grader varmt i vattnet, inte har en aning om hur utelivet är (för det har inte kollats in än) och som kommer i Januari. 7/1 närmare bestämt!

Vi kikar på en lägenhet, som vi nu har köpt, renoverat och nu bor i!

Här får också Pappa, Christl och Tot reda på att det är en bebis på gång! Pappa och Christl fick en varsin ballong som de skulle blås upp, ståendes mitt emot varandra. På Christls ballong, som pappa skulle läsa på, stod det morfar och på pappas, plastmormor. Åh vad det var roligt innan pappa fattade att det var han som var morfar!

Juni:

Jag och Niclas blir officiellt SAMBOS! Han har äntligen fått sin lägenhet såld, så nu är det mycket vi har framför oss. packning, flyttning, renovering, packning, flyttning.

Jag fyller 23 år, och kalaset var oförglömligt! Vi firade med min familj och hade lite lekar. De fick dela upp sig två och två och gå en tipsrunda, med enbart frågor om mig (ensambarn som jag är, är jag ganska egenkär;) ). Utslagsfrågan var: Vad är mormor och morfars alla namn?
INGEN svarade rätt, då folk gissade på MIN mormor och morfar. Så när jag läser upp rätta svaren, som är mina föräldrars namn, såg min familj ut som att de fortfarande trodde på det där med storken!
Efter att ha upprepat ett par gånger, trillade poletten ner för de flesta och det blev kram- och pusskalas! (Jag ska ge mormor cred, för hon stod och log hela tiden, hon förstod nog! Lilla Morfar vill gärna tycka att han med visste det hela tiden, men ska jag fara ärlig tror jag fortfarande inte att han förstått;) )



Juli:
Vi skriver på papper om lägenheten och är f r o m 28/7 ägare till vår lilla trea. Dagen efter börjar vi riva saker och ting i lägenheten!

Kök och vardagsrum, innan renovering börjar. Usch så det såg ut. Någon gång, förhoppningsvis snart, ska jag lägga upp före- och efter bilder. Jag vill bara att vi ska få iordning mer innan, då jag tycker att det fortfarande är lite väl rörigt, ibland, här hemma.
Jag kan ju däremot meddela att det äckelbruna är väck och ersatt med vitt! Vi har det väldigt ljust och fräscht här nu! Tack gode gud för det! Har väldigt svårt för mörka och murriga miljöer.

Augusti:
Vi har "semester" och inser att jag inte kan vara och hjälpa till knappt alls i lägenheten, pga graviditet och alla kemikalier som måste användas. Det var otroligt trist att knappt kunna hjälpa till. Men jag fick istället vara hemma i andra lägenheten och packa och städa. Vi stöter på ena hindret efter det andra, det borde man kanske anat. Fan, rent ut sagt, vad drygt det är att renovera.


Lite kunde jag vara med.

Mitt i kaoset, närmare bestämt 3/8 är det RUL (Rutin UltraLjud), vi ska få se vår lilla bebis första gången!!! OM jag var nervös? Ja, oj oj oj vad nervöst och spännande det var. Det var en av de mest fantastiska ögonblicken i mitt liv!
Här kan du läsa om det!

Vecka 17+3 (samma dag som RUL)

Vi tar en välbehövlig minisemester (länk), Niclas åker till Stockholm med sin familj, jag och mamma åker till Ystad och har världens myshelg! Massa god god god mat! Precis som det ska vara när man åker iväg med sin mamma! Mysigt och härligt var det! Vi ska ha fler sådana minisemestrar:)


Sista helgen i augusti flyttar vi in i vår halvfärdiga lägenhet. Och skålar i lagrad julmust!! Mums vad gott;)


September:

Utsikt från lägenhetsbalkongen.

Vi åker till Spanien! Två soliga veckor, utan lägenhetstjaffs!! Underbart.






Borta bra men hemma bäst. Det var skönt att komma hem till Sverige, mindre härligt att komma hem till lägenheten.
Den var, som ni kanske minns, täckt täckt täckt av slipdamm. Vi hade haft målare hemma, medans vi var på semester. Fy FAN var det att inse vidden av detta. Vi fick ta vårt pick och pack och åka hem till svärföräldrarna. Ovisshet i en vecka om man kunde få komma hem och bo, jättejobbigt var det.

Oktober:
Första veckan i oktober bor vi hemma hos Niclas föräldrar. Vi ringer och tjatar på målarfirman, som skickar ODUGLIGA städare. Jag har aldrig varit så arg, irriterad och ledsen som då! De behandlade oss så otroligt nonchalant och vi fick verkligen JAGA de för att få kompensation. "HS städ och måleri" var detta. Inga jag rekomenderar med andra ord.

Jag var ute och gick och rörde på mig en himla massa då, det hjälper mig att rensa tankarna. Något jag fick ångra sedan.

Vi flyttar hem lagom till första helgen i oktober.
Käkar första mysiga frukosten HEMMA! Oh vad jag njöt då!

10/10- vaknar jag tidigt på morgonen och känner att det är något som inte står rätt till, har haft den misstanken ett tag, men avfärdat det som "normala" känslor under graviditeten. Vi beslutar oss för att åka in till förlossningen på en undersökning. "Hellre få bekräftat att det inte är något, än att inte få bekräftat att det faktiskt är något".

Vi får bekräftat att min livmodertapp är alldeles för kort och att Bebis är påväg att kika ut. ALLDELES förtidigt!!
Detta var så otroligt jobbigt! Det blev sprutor med Bricanyl, Kortison och sängläge för mig. I en månad.





Men som sagt, BEBIS mår BRA och det är hela tiden det som är huvudsaken.

November:
Efter en månad, får jag äntligen komma hem. Men då börjar nya utmaningar. Nämligen "vila i hemmet", som är hur svårt som helst när man har massa att fixa och dona med! Men det fick ju gå...



Hösten har väl, om jag ska vara ärlig, inte varit den absolut bästa och det har varit otroligt psykist påfrestande! Det är deprimerande att vara hemma och orörlig och i väntan på att få ett barn! När man inte har något att "underhålla" sig med, blir ju längtan ännu mer. Man hinner tänka så mycket. Jag kan knappt fatta att vi är i "mål"!!=)

December:
Vi har kommit iordning och har en helt bebolig lägenhet!! FANTASTISKT!!!

Magen växer och frodas:





Vi, precis som alla andra, firar jul och nyår och lyckas ta oss över till 2011! Nu är Bebis välkommen precis när som helst. Och ska jag vara ärlig har jag haft ganska starka "känningar" idag. Så vem vet? Inatt kanske:)





Niclas, du är det absolut finaste jag vet! Jag älskar dig så otroligt mycket och är såååå STOLT över dig!'


Jag är lycklig som attans, jag är otroligt tacksam gentmot Niclas, som, helt klart, är den mest fantastiska människan jag känner! Min allra bästa vän, som stöttar mig och har varit så stark detta året. Vilket lass du dragit min fantastiska pojkvän! Du är min idol! Jag ser upp till dig så otroligt mycket och är så tacksam och lycklig att just jag, träffade just dig!!! Jag älskar dig, av hela mitt hjärta! Och tänk... Snart är vi tre! En egen familj! Du, Jag och Bebis!


Nu hoppas vi att kommande år blir toppen! För alla.
Ha en härlig kväll iallafall!

Kram på Er