Tomt och tyst

ibland känns det rätt tomt och tyst. Både utan för och innanför mig själv. Vissa utav er kanske förstår vad jag menar medans andra förmodligen ser ut som frågetecken. Men min känsla säger mig ingenting mer än att jag inte vet vad som  händer...med någonting. Det blir bara jobbigt ansträng, jag vaknar kallsvettig och kan inte somna om, tankarna går runt runt i huvudet, men dom säger, ändå, absolut ingenting...Som sagt, jobbigt ansträngt... Och tomt och tyst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0